Jag säljer min häst

Min häst är till salu. Fina fina Eldfot är nu till salu, efter 10år tillsammans är det dags att gå skilda vägar. Jag älskar den hästen fruktansvärt mycket. Han är världens mysigaste, som kommer i hagen när man ropar och kan lära sig allt matte vill bara hon är tydlig och konsekvent. Ridpassen är magiska när matte gör rätt, som idag till exempel när han var en riktig pärla när vi körde lite dressyr. Det bara satt, fattningar, avsaktningar, tempoväxlingar, halter. Jag vet att de dagar det inte går bra är för att jag inte gör rätt, är spänd eller otålig. De dagarna, när jag har en dålig dag, borde jag egentligen inte rida. Men så funkar det inte riktigt när man satt upp mål. Då måste man rida trots att man har en dålig dag, för det kan komma en dag när man ska på tävling och man har en dålig dag. Då blir det dyrt att inte rida helt plötsligt. 
Just nu känner jag att jag inte har tid. Jag jobbar, har en pojkvän flera timmar bort och till hösten är det studier som väntar. Jag vill "börja mitt liv". Lägga grunden för min framtid med studier, kanske en ny stad, ett nytt hem och med lite nya människor. Se världen utanför min hemstad. Tyvärr så finns det då inte tid till att ha en fyrbent och allt det som kommer med den. 
Jag hoppas och tror nu att det finns en duktig ryttare som vill lägga ner tid och kärlek på Eldfot. En ryttare som är lugn och förstående, som vet vad hen gör och varför. En ryttare som vill ha kul med honom på hans nivå. 
 
Tills vidare ska jag ta vara på varje dag jag får tillsammans med honom, innan någon annan ska ta över. 
 
 
Till annonsen 
Eldfot - Häst - Till Salu

Hundra

Känner att jag vill skriva några rader om hoppningen igår. Jag är inte helt nöjd och det är mitt eget fel. Blev sjukt nervös innan och därmed stressad. Tar ut hästen alldeles för tidigt och börjar rida fram. Detta är alltså det största problemet till att det gick som det gick. Jag red fram för länge, även om jag mestadels skrittade blev han naturligtvis matt. Inte trött, men matt för energi fanns det kvar. Förstår honom helt och hållet att han inte ville hela vägen i mål men jag är extremt stolt över att han kämpade så fint för mig ändå. 
 
Tills nästa gång ska jag; 
- Planera bättre innan så att jag, även om nervositeten tar över, vet när jag behöver ta ut honom osv. Tidsplanen helt enkelt. 
- Försöka träna mer på höjden och att få honom lugn mellan hindren. Problemet är att jag tappar styrning när han sätter fart efter hindren. Eftersom det är högre så tar han i mer och det blir automatiskt jobbigare att samla sig efter varje hinder... dessutom blir han lätt springig när han blir "trött"/matt. 
- Fortsätta jobba på som vanligt. Kondition, styrka, kontroll. En hopphäst måste kunna ta egna intiativ men när som helst lyssna och göra det ryttaren säger. Alltså fortsätta stärka vårat team. 
 
En liten film på det som var värt att se. 
 
 
  

Team

Jag är så stolt öve rmin lilla häst. Rubriken till inlägget jag skrev om träningen sist "He's a jumper", det stämmer.
He. Is. A. Jumper. 
Han hoppade så fantastiskt bra i helgen. Det ligger självklart hos mig, för om jag bestämmer mig att vi ska hoppa. Då skulle han hoppa i princip vad som helst för mig. Så jag är stolt över oss. Vi gjorde ett grymt bra jobb och vi gjorde som ett team. Känner att vi är ett team nu. Riktigt kul. 
 
Jag är så taggad på att fortsätta klättra och fightas på banorna i team med min häst. Vill verkligen så gärna hoppa en meter nu. Funderar på att köra på klubbhoppningen i helgen, det känns verkligen som att vi är redo nu. Ska överlägga med min tränare på Torsdag. Kanske bara ska hoppa en 80 för att låta han "vila" lite inför SRK den 13e? För jag tänkte att jag ska vara med då. Tror att sista anmälning är imorn så nu måste jag bestämma mig. Jag tänker att det är bra att börja på en klubbhoppning. Det är bara 7 hinder, enkel bana och inga kombinationer. Alltså blir det bara att känna på höjden. Vi får se, oavsett ska det hoppas! 
 
Han är i riktigt bra form nu och han är så positiv, pigg och glad. Blir glad när jag rider honom. Sen värmer det ju i hjärtat när han kommer springades i hagen när jag ropar och gnäggar utanför stalldörren om jag inte kommer tillräckligt fort. Alltså så söt, vill vara med mig. Tror på allvar att man bygger starka band till sina djur. 
Känns som att mitt nya system verkligen satt in oss i en ny bana, det blir mycket mer harmonisk och jämn ridning. Det är lättare att känna om något är fel eller om han är lite seg en dag. Eftersom systemet är så "enkelt" att få lika samma varje gång är det lättare att känna om jag behöver lägga mer energi på en viss sak. T.ex. om jag behöver lösgöra honom lite extra, om jag behöver pigga upp honom osv. 
 
Nu när jag har mer koll och ett system som funkar, det behöver inte ta hela passet för att lösgöra eller att han kommer fortsätta sega på som han vill och passet bara blir blä för att jag inte riktigt hittat knapparna. Nu kan jag lägga fokus på övningar och att arbeta på en viss sak osv. Det blir mer kvalité. Bästa är att hästen känns så tillfreds med min ridning, det är ju det absolut viktigaste. 
 
 
 
 
Stolt.