Att bli vuxen

Min vecka har ju varit lite kaos. Jag och syster har varit hemma själva för mamma är hos mormor som brutit höften. Det jag lärt mig den här veckan är att; 
 
--> Livet är en utmaning och att det vuxna livet innebär prövning på prövning... och massa problemlösning. 
 
Ibland blir jag så himla facinerad över hur lugna och sansade vissa vuxna är. Särskilt när det kan verka som om någon satt upp snubbeltråd och fallhål överallt bara för att jävlas när man är själv. Jag brinner av väldigt lätt. Jag måste verkligen jobba på det för det tar så otroligt mycket energi att vara/bli arg hela tiden. 
 
Några saker som kaosat under min vecka; 
- Bakluckan går i baklås på bilen när jag precis köpt en ny vattentunna som därmed ligger inlåst när jag behöver den. Lite pyssel att få ut lådan där ur. 
- Garageporten pajjar. Rullgrejerna som gör att porten hålls uppe och åker på skenan när man öppnar och stänger går sönder. Eller ja fästena. Så då fick farfar komma hit och borra nya hål osv och skruva. Hejåhå. 
- Det blir SVINKALLT så våra nya ensilage-balar (hö), som är ganska fuktiga, fryser. Som att försöka karva ut hö ur en sten. Tog mig lite mer än en timme att få loss det höet jag behövde för en dag. (Brukar ta max en kvart och då även packa allt i påsar). Ni kan ju tänka er hur arg jag va. 
- Eftersom det blev svinkallt så kunde jag inte åka på träningen i torsdags pga att motorvärmaren på bilen inte fungerar, bilen skulle inte startat vid hemresan. Sen blev det ännu kallare så den tänka träningen idag ställde vi också in pga kylan. 
- Jag kliver upp tidigt och fixar allt för att skjutsa syster på träningen. Åker dit, lämnar henne, åker till farmor för att vara lite social och fördriva tiden. Hinner knappt komma innanför dörren och syrran ringer och är som ett litet bi och säger att det inte är någon träning. "KOM OCH HÄMTA MIG NUUU!" *suck* 
- Jag har gjort mitt bästa för att hämta ett paket på ICA Kovland åt pappa. VARJE gång jag kommit dit så är det stängt. Och jag har ändå kommit dit såna tider/dagar de borde haft öppet, men NÄÄE. 
- Sen hade jag ju fixat så jag skulle kunna åka med Jonas, Toby och Linnéa till hennes stuga (Sön, Mån, Tis). Tog verkligen tid och en hel del logistik och planerande. Plus att jag skrev upp mig på väääldigt många fodringar resten av veckan när jag kommit hem. Sen blir trpp'en inställd och då känns min stress lite förgäves plus att jag står där med massa fodringar på ansvaret... Åh. Men det var säkert meningen att jag skulle lära mig nåt av det här. 
 
Sen en massa små stressmoment hela tiden. Får påminnelsebrev att jag måste hämta det där paketet. Min mobil klagar över att iCloud-minnet är fullt. Jag var tvungen att aktivera alla bank-appar pga raderade alla appar i mina desperata försök att lösa iCloud-problemet. Notera också att min bankdosa inte fungerar och att jag var tvungen att uppdatera webbläsaren till en nyare version och även installera alla säkrehetsprogram för att kunna logga in på banken. Stressad över att jag inte kunnat rida ordentligt och över att jag ska hinna ta hand om marsvinen. Hinna handla och fixa allt som vi brukar vara tre att hjälpas åt med. Eller ja mamma brukar väl göra det mesta. osv. osv. 
Är det såhär att vara vuxen? Kommer det alltid vara såhär mycket att ta ansvar för och klämma in och ha tid för i vardagen? Vet inte om det kanske var så jag föreställde mig hur det skulle bli att vara vuxen.